Vilka programmeringsspråk ska man lära sig?

Den ständiga frågan – vilket eller vilka programmeringsspråk ska man lära sig?

Det är en svår fråga att svara på då det beror väldigt mycket på vad för typ av programmering man önskar göra, vilka plattformar man är bekväm i att jobba på och en rad andra olika faktorer.

The basic

Om man börjar med det mest grundläggande så kan man dela in programmering för olika ändamål:

Webprogrammering

Kanske det enklaste att komma igång för de flesta; med webbprogrammering så menas det att programmera för just webben – t.ex. hemsidor, webbapplikationer och andra tjänster som lever sitt liv på nätet.

Först och främst bör man greppa HTML och CSS; medan de inte är programmeringsspråk per sig så används det för att bygga upp allt du ser på nätet. I alla fall, programmeringsspråk som de flesta är överrens om att de är anpassade för webben:

• PHP
• Ruby (och då via Ruby on Rails)
• Javascript
• Python

Applikationsprogrammering

Vill du däremot göra appar för t.ex. iOS, macOS eller Windows då är det lite annorlunda. Då bör du spana på följande språk istället:

• Swift (för iOS/macOS, är på väg att ersätta Objective C)
• C# (för Windows)
• Java (för t.ex. Android)

Ett hedersomnämnande bör också ges till C++. Med C++ så kan du egentligen programmera för de allra flesta plattformarna.

Men vilket programmeringsspråk ska jag börja med?

Om du vill komma igång snabbt och ha kul med att faktiskt med en gång se det du bygger, då bör du definitivt börja med PHP. Det är det enklaste och mest åtkomliga språket att komma igång med.

Därefter så kan du börja kika på mer breda språk så som Python.

Om du däremot redan nu planerar på en karriär inom programmering (bra val! 👍) så kan du spana in Webbjobb.ios lista över de populäraste programmeringsspråken för att få en bra koll på vilka språk som efterfrågas just nu – och därmed mer eftersöka vilket språk du vill satsa på.

Den mångsidige programmeraren

De flesta programmerarna fastnar inte i ett enda språk, utan en duktig programmerare kan med relativ enkelhet sätta sig in i nya språk – även om det givetvis tar tid att lära sig ett specifikt språks verktyg och "dialekter".

Vad en webbprogrammerare kostar

Vad kostar det egentligen att anlita en webbprogrammerare?

Givetvis är detta är fråga som är nästintill omöjlig att svara på – i branschen brukar man jämföra det med frågan "Hur långt är ett snöre?".

Först och främst avgör givetvis storleken på projektet; räcker det endast med en programmerare, eller behöver man flera – och kanske dessutom en projektledare, webbdesigner och andra resurser?

Ett större projekt ger dessutom ofta en lägre timkostnad än ett mindre.

Generellt sätt blir det också billigare att anlita exempelvis frilansare eller mindre byråer – stora konsultfirmor, som också är väldigt bra och effektiva, räknar ofta med att deras kännedom i branschen gör att de kan ta mer betalt.

En annan faktor är också var i Sverige man behöver programmeraren, Stockholm och Göteborg kan ofta vara dubbla kostnaden jämfört med andra orter.

Tveka aldrig att höra efter med flera frilansare, byråer och konsultföretag – de kan lämna väldiga olika prisuppskattningar.

Kravspecifikationen är viktig

En bra kravspecifikation är absolut en av de mest avgörande komponenterna för slutkostnaden. En bra specifikation kan vara skillnaden för en rimlig kostnad för ett väl genomför projekt och en smärre katastrof som kostar en mindre förmögenhet.

Att lägga mycket tid på denna internt (eller att anlita någon för att faktiskt specifikt för att skriva kravspecifikationen) kan vara en väl värd investering.

Räkna inte med att programmerarna du anlitar kan tolka det resultatet du önskar utan en välkonstruerad kravspecifikation.

Outsourcing – är det en bra idé?

Outsourcing utomlands (t.ex. Indien och Vietnam) finns det både för- och nackdelar med. Ofta blir kostnaderna hälften av vad det blir i Sverige, om man räknar timkostnaden. Problemet med outsourcing är ofta kommunikationen och responstiden. Många som outsource:ar till t.ex. Indien behöver ofta gå genom person som kan engelska, och då kan det ändå uppstå feltolkningar i översättningen.

Tidzoner ställer ibland också till det när det kommer till responstiden – även i andra länder jobbar man helst inte mitt i natten.

Hur gör man för att frilansa som webbprogrammerare?

Så du vill jobba som en frilansande webbprogrammerare? Här går vi igenom vad du behöver tänka på och vad som behövs för att komma igång.

Eget företag

Det första man behöver ordna med är ett eget företag, oftast rekommenderas en egen firma eller ett aktiebolag. Precis i uppstarten spelar detta egentligen mindre roll men kan ha viss betydelse längre fram.

För att lära dig mer om skillnaderna rekommenderas du att läsa på lite på t.ex. verksamt.se

Komma igång – hur hittar man sin första kund?

Hur hittar man egentligen sin första kund? För att ta reda på mer om detta frågade vi Marcus Olsson, som jobbar som frilansande utvecklare.

Han rekommenderar först och främst att man bör jobba i branschen ett par år först för att samla på sig dels kunskap, men även kontakter. De flesta webbutvecklarnas och webbprogrammerarnas första kund är faktiskt en tidigare arbetsgivare, och i vissa fall en tidigare kund.

Annat att tänka på

Annart att tänka på när man startar upp och ska testa på att jobba som frilansare är definitivt en hel del viktigt pappersarbete – viktigast av allt är förmodligen en bra försäkring.

Du vill inte hamna i en situation där du raderar en kunds databas och blir ersättningsskyldig utan en bra försäkring.

Kontakta ditt försökringbolag för att få ett prisförslag – tveka inte heller att ringa runt och fråga flera försäkringsbolag.

Hitta jobb som programmerare

Idag finns det många platser på nätet där man kan hitta jobb som webbprogrammerare och webbutvecklare.

Vanligtvis brukar man börja leta jobb via t.ex. arbetsförmedlingen – men man bör definitivt leta på andra platser också för öka chanserna att hitta exakt det du är ute efter.

Webbjobb.io

Vi rekommenderar webbjobb.io för att hitta ditt nästa jobb.

De samlar ihop de flesta svenska jobbannonserna som har en koppling till webbranschen samtidigt som de gör dem sökbara på ett enkelt vis.

Att tänka på när man letar jobb som webbprogrammerare

Vilken utbildning man har betyder allt mindre och mindre. Idag är det minst lika viktigt att ha en bra portfolio där man kan visa vad man har byggt – detta kan vara hemsidor och projekt som du både har gjort på fritiden eller professionellt hos en annan arbetsgivare.

Kom ihåg också att det är viktigt att faktiskt ha en egen webbplats; som webbprogrammerare utan en sådan kan en potentiell arbetsgivare blir lite misstänksam.

Det viktigaste när du söker jobb

1. En egen webbplats med en portfolio över tidigare arbeten.
2. Ett väl genomtänkt CV (less is more) – här är din utbildning viktig.
3. Ett GitHub-konto eller liknande där du kan visa vilka open source-projekt du har varit aktiv i – också bra för att visa att du kan jobba med Git (eller annan versionshanteringsteknik).

Vad är en webbprogrammerare?

En webbprogrammerare är en som programmerar specifikt för webben.

Detta i sin tur kan innefatta rad olika områden och tekniker, t.ex. webbplatser (vanliga hemsidor), webbapplikationer (tänk t.ex. kundsystem och sociala nätverk så som Facebook) och mycket annat.

Webbprogrammerae kan programmera i en rad olika programspråk, några av de vanligaste på webben idag är PHP, Javascript, C# och Python.

Läs mer om programspråk på wikipedia

Som webbprogrammerare jobbar man oftast "inhouse" (på ett företag för att utveckla interna webbsidor), på en webb-/reklambyrå, som konsult på antingen en konsultfirma eller t.o.m. som frilans.

Då det finns så många olika roller och typer av programmerare så finns det en väldigt stor variation i yrket och möjligheter för den som vill jobba i branschen.